﻿Sedan flere månader tillbaka syntes
Herr Kartmann dyster och tankspridd, och
Fredrik, mellan hvilkens händer husets alla
räkningar gingo, började skönja en viss
financiel förvirring i sin chefs affärer. Den-
ne senares förtroenden, de uttryck af oro,
som han lät undfalla sig, de talrika återfor-
dringarna af hans grundarrendegifvare upp-
lyste Fredrik slutligen om rätta förhållan-
det och öfvertygade honom om, att det ej
blott var fråga om en tillfällig förlägenhet,
utan om en af dessa handelskriser, som
omkullstörta till och med de fastaste förmö-
genheter. Det ögonblick dröjde ej att in-
finna sig, då Herr Kartmann sjelf undanröjde
hans sista tvifvel.